imorse vaknade jag av min alldeles för lilla blåsa som ville tömmas. Klockan var 0500 och efter toabesöket tänkte jag kolla till Emil. Han brukar ju komma över senast 03 på nätterna och Coralin redan vid 01. Såg att  det lös hos Coralin och när jag gick in så såg jag en blöt pöl i hennes säng. Kattpiss. Släckte, suckade och gick vidare mot Emils rum där dörren stod på glänt. Mycket riktigt var det en kisspöl i hans säng också. Det är så äckligt! Jag tog med mig Emil in i vår säng och såg sen vaken i två timmar med ångest över dessa kattöser! Hur många ursäkter ska dom få? Det är två helt underbara katter, dom är söta och charmiga! Dom är jätteroliga och tillgivna. Dom får bra mat, leksaker, katträd och massa lek och kel. Dom har två kattpottor och båda var tömda innan vi gick o la oss. Vi har Feliway i hela lägenheten, nätterna är dessutom lugnast här då bara Eddie och Ia sover i soffan. Linus och Ratto sover hos oss. VARFÖR? Kan dom inte sluta kissa hela tiden? Jag tyckte att det hade blivit bättre men sen jul har dom kommit igång igen... kiss, kiss, kiss och kiss. Det har inte varit någon skillnad sen Linus flyttade hem heller. Det är så himla tråkigt när man försöker ge dom allt, men det ändå inte gör någon skillnad!!! Och jag vet inte vem av dom och jag kan inte välja heller om jag skulle behöva. Omplacera och hoppas att miljöbytet gör susen? Eller låta dom somna in och ha ångest över att vi inte orkade längre? Fan, Kex är ju Coralins älskling och Konfetti är mitt lilla hjärta! Tänk om det vore nog?