De senaste veckorna har Linus och Eddie inte kommit så bra överrens. Jag har haft kontakt hela tiden med J på Hundcampus (hundbeteeendeanalytiker) och vi har diskuterat vad som man kan göra. Antagligen, bara spekulationer, så beror bråken på att Eddie är kastrerad. Jag TROR det. Jag lämnade Eddie till pappa i fredags och hämtade honom i tisdags. Under dessa dagar har Linus träffat alla möjliga hundar, varit med överallt och ja, inte gjort ett skit i dåligt-språk-väg mot någon hund alls. Har det varit en stabil säker hane så har han backat, yngre hund- lekt, bitchig tik- respekterat. Den enda typ han inte har träffat under dagarna är kastrerad hane. Förutom Eddie. Hursomhelst, var beredd på fajt i tisdags, men nej, dom var såååå glada över att träffa varandra. Lekinviter som blev lite spända men båda var uppenbarligen positiva. Natten var lugn och enligt normala procedurer. Morgonen lugn, frukost, körde barnen till dagis och tog en härlig promenad i skogen där. Kom hem, gav hundarna frukost. Satte mig på toa och då BANG sa det. Det syntes väl att det var Linus som höll fast Eddie. Inte bra alls. Jag vågar inte dra tag i någon och dessutom var dom under köksbordet. Till slut, efter lock och pock på Eddie och massa kastande av vatten på dom så delade dom på sig. Linus var bara blöt av vattnet. Eddie hade x antal hål i nacke, öron och i ansiktet.
Problemet med Eddie är att han redan inte alls är tuff. Han är rätt rädd av sig, inte osäker i alla lägen men nu är han det på Linus. Rädd + osäker = katastrofhund.

Dom har slagits en gång tidigare så det kommit blod och det var förra torsdagen, annars har dom bara grufffat. Men Linus är ju i könsmognaden och det är ju en känslig period, även om han inte borde ge sig på Eddie såhär.

Sen igår morse har vi dom helt isär, dom snackar mellan barngrinden som vi har in till köket. På kvällen hade vi dom ihop och Linus i koppel. Det hängde bara efter honom men det gick bra, bara ifall att liksom.

What to do, mmm råden vi fått av J och som i stort sett alla hundmänniskor jag pratat med verkar vara överrens om: Skaffa en äldre surkärringstik.

Ja och jag är villig att hålla med. Men vart sjutton hittar jag en passande tik som:

* är över 5 år, helst äldre

* inte svarar upp

* är enormt språksäker

* inte kräver mer än 3 aktiveringstillfällen per vecka utöver dagliga promenader
* inte är högre än 60 cm

Det positiva med att ha tre hundar är ju att jag kan lämna två tillsammans hemma när jag tränar en av dom. Jag älskar att ha tre hundar, det känns så lagom på något vis. Eller alla vis. Två hundar känns naket, tomt. Ännu värre med bara en som det var i helgen. När jag kom hem från skolan i måndags så var Linus trött efter en promenad, jag då? Inget att göra.... 

Jag tror inte att det är kört mellan Linus och Eddie. Med en bra stabil tik ihop med dom så tror jag dom kommer känna sig tryggare. 
Linus ska förhoppningsvis börja på grundkurs nästa vecka, Eddie på rallylydnad i november, Linus får troligen följa med till Stockholm på rallymixinstruktörsutbildning också.

Igår kändes det verkligen deprimerande, bara två hundar kvar och inte ens dom kan fungera ihop. Men det har ju sina anledningar, det är bara att ta det lugnt, det löser sig. Jag vet ju det... men det är jobbigt när det händer.

Den här bilden tog jag igår, det var rådjur bakom hundarna och öronen synkades så himla snyggt tycker jag!

Jag vet att jag är lite snål med bilder, men nu får ni en drös! 

Barnen älskar att cykla! 

Nu är den förbenade, men vackra hösten här! 

       Linus  ÄR snyggast! 

Vackrast..... 

               .... bäst..... 

Sa jag snyggast? 

   Dessutom är han en fena på inkallning :D 

Här kommer resten av filmerna. 

Moment 8, spökena.

och så sist ut Moment 9 och 10 samt sammanfattning/genomgång av hans fina MH. 
 ... och nej, JAG är INTE skottfast.... vilket ni nog ser när skott nr 1 avfyras :D 

Del 1. 
Moment 1,2,3,4

Del 2, 

moment 5

Moment 6

Moment 7

Det har verkligen varit fullt upp de senaste dagarna. I torsdags fick jag ett sms från tjejen med valpen. Hon undrade om jag kunde passa honom torsdag- söndag. Vilket gick bra. Misstänkte direkt att hon skulle be mig hjälpa henne med omplacering och att hon ville att jag skulle ha kvar honom. Mycket riktigt (för 10 år sen hade jag blivit förvånad....) så lämnar hon hunden till mig, säger inte ens hejdå till valpen och ber mig att omplacera hunden....... 

Hann fråga vart valpen kom ifrån och det visade sig att den är från Gyttorp. Japp, granne med Linus uppfödare! Så jag ringde ju direkt till Beate och berättade att jag hade valpen med mig hem och att tjejen letar efter ett hem åt den. Hon ringde uppfödaren, uppfödaren ringde mig och vipps så var valpen (som inte ens var betald) hemma hos uppfödaren igen. Tjejen blev ledsen, dock mest över att hon betalt några tusen som hon inte fick tillbaka direkt... oh la la säger jag bara. Ska bli intressant att träffa henne imorn, om hon inte hoppat av. Hon pratade om det också, att det inte är roligt att plugga. Det är ju bättre att leva på soc. MMmmmm. Men jag kan ändå inte låta bli att känna med henne faktiskt, jag tror hon mår dåligt, att hon behöver stöd och hjälp och inte behöva ta beslut själv, eller ansvar för en valp. 
Jaja, det var torsdagen det.

Fredagen, hemma och förjävligt ont i nacken. Som var en svit efter att jag simmade 1000 meter i onsdags... medans Coralin hade simskola.
På eftermiddagen var vi och shoppade kläder åt barnen (och lite åt mig, samt Magnus) och handlade massa mat. Allt själv med barnen såklart, Magnus jobbade till 22. På kvällen åt vi tacos hos grannarna och Coralin sov över där, något hon längtat efter länge. Vi satt kvar och snackade och tittade på film till midnatt!

Igår var jag vaken tidigt. Mötte upp Beate på BK för att vara med när Mikkel skulle göra MH. Shit va roligt det var!!! Jag är sjukt taggad på Linus MH! Det blir förhoppningsvis i mars/april och hoppas nu att alla brorsorna kan vara med!!!!
Beate skulle styra upp :)
Vi promenerade i skogen där med Linus, Lukas, Mikkel och Balva efteråt. Så fin skog och härliga hundar. Dom hade såååå roligt! Linus och Lukas var lite mer hormonella nu än i augusti. Inte så dom blev osams, utan dom blev jätteglada över att ses, men dom hade lite allvarligare morr mot varandra när dom tacklades. Linus fjäskade såklart för både Balva (som snart ska löpa) och Mikkel. Mikkel är så himla go med honom alltså, det är verkligen en toppenhane!!!

På kvällen igår var vi på Lek och Bus-landet med grannarna. Guuuuuu vilket ös det var. Idag har både jag och Magnus träningsvärk!

Och så har Magnus och jag fotat Linus med systemkameran äntligen. Ikväll blir det fina bilder här på bloggen!  

Okey att jag kan tycka att Linus är en liten odåga ibland, men när VI tänker tillbaka på valptiden så är det något jag minns med kärlek. Han har varit fantastisk från dag 1 och han är verkligen en älskad familjemedlem! Han är en DEL av vår familj, en älskad individ. Nu är jag ju visserligen inte en skitunge längre så visst hade vi tänkt igenom vårt beslut att köpa valp, under flera år! 
Men ändå, i min värld finns det liksom inte att omplacera min älskade hund!

Anledningen till min ilska idag är att jag igår började prata med en tjej i skolan. Första gången vi sågs i skolan hörde jag henne berätta att hon har en valp hemma. Så jag frågade vad det är för hund, igår alltså. Det är en mellanschnauzer och den är nu fyra månader gammal. Hon gnällde direkt, den hoppar, skäller, har börjat vakta. Men hon vet hur man gör, trycker ner den i marken och nyper den i öronen när den är jobbig. Ja hon har ju såklart också redan börjat planera för omplaceringen.... för han ÄR JU SÅ JOBBIG!

Han kan ingenting heller, nej, det är ju inte en så smart ras sa hon. Alltså seriöst!!!!!!!!!!!!!!!!! Jag blir galen på folk!!!!! Hur tänker man? Eller snarare varför tänker inte folk? Ligga steget före lite? Tänka sig in i olika senarium innan man köper en hund? 

Jag blir uppriktigt sagt fly förbannad!!! Och visst kan man göra misstag, välja fel hund, eller fel hundtyp, få fel temperament eller så. Då är det ju befogat att "ångra sitt hundköp" till en annan gräns. Men den här tjejen är nu inne på valp nr två under mindre än två år, som hon redan nu vill omplacera. 
Och hon är inte ensam......

Söker man på 4 månader på blocket, så får man upp massor!

http://www.blocket.se/hela_sverige?q=4+m%E5nader&cg=6080&w=3&st=s&c=6081&ca=8&l=0&md=th

Ännu fler vid 5 månader

http://www.blocket.se/hela_sverige?q=5+m%E5nader&cg=6080&w=3&st=s&c=6081&ca=8&l=0&md=th

Det finns över 3000 hundannonser på blocket i hela landet....

http://www.blocket.se/hela_sverige?q=&cg=6080&w=3&st=s&c=6081&ca=8&l=0&md=th

nu är väl många valpkullar utlagda också, men det är verkligen tråkig statistik. Det finns ju såååååå många omplaceringsföreningar också, som hela tiden överöses med hundar....

Varför tänker man inte efter före?

   Det här är förresten vår galna slyngel, brottandes med Magnus hemma hos pappa. Det är en rätt vanlig syn! Och båda de där två tokstollarna älskar att korva runt ! 

Cissi tog massa fina bilder på utställningen. 
      Coralin tyckte ju att det var lite läskigt, men jag tyckte att hon var så duktig. Linus var ju mycket mer skötsam med henne den dagen, med mig hoppade han och skällde! Tokstollen. 

 Bild som Cissi tog några timmar innan Ratto somnade in. Jag vet att jag tog rätt beslut, men saknaden är verkligen fruktansvärd. Min älskade älskling! 
 

Ni läsare alltså! Shit va kommentarer jag får! Så jag svimmar!! 

(eller inte)