... ja och inte ill hundarna utan till mig själv. Bytte min iphone4 mot en minipc och en iphone3. Är  smått ovant att skriva på värsta minitangentbordet men det är rätt kul med en så liten dator. Den väger ju ingenting!! 

I förrgår tittade jag på ett stall som var jättefint. Bara för att jämföra liksom. 850 i kallhyra men då ingår in och utsläpp samt fodringar. Hagarna var bra men rätt tråkiga, ingen skog eller så där dom kunde gå och skrota. Hon var rätt pedantisk, inte på det trevliga sätter heller, utan på det väldigt petiga sättet. Innan vi gick så fick jag de fem sidor långa kontraktet!!!! Helt galet. Tex så skulle man sopa stallgången ordentligt, sen när man hade gjort det så skulle man sopa igen och syna i kanterna. Man skulle även plocka upp höstrån och halmstrån från stallbacken om man spillde. Herregud liksom. Och om hästen bajsade på asfaltsvägen så skulle man stanna, hoppa av och sparka ner skiten i diket! OMG!! 

Igår åkte jag ut till ett annat stall. Ungefär en mil från oss enkel väg. Nu har vi två. Hon är en ung tjej med massa massa hästar och kunskap. Det var avslappnat och behagligt att komma dit, ingen stress eller obehag. Hagarna var jättefina, vi gick runt och hälsade på hästar, kollade på vinterhage (som ligger i en skog) och på den hage han ska få gå i när han kommer. Det kändes så himla bra! 

Så imorn flyttar vi dit honom. 

Vi var ute hos honom igår och red alla fyra. Eller Coralin red mest, jag red några varv med Emil framför mig, Magnus red också två varv. 

Senil som jag är så glömde jag  avmaska medans han var inne, men han är ju så himla snäll så jag gick ut och gjorde det i hagen, han tog allt utan att böka alls. Min bästa pålle. Hoppas verkligen han kommer trivas i nya stallet och att lösdrift passar honom. Nu första månaden kostar det 625 kr och då ingår lösdriften, med ligghall, saltsten, vatten och tillsyn. Sen sept-april betalar man 1250 och då ingår ju fri tillgång till foder, betfor och mineralsaltsten. Det känns helt överkomligt faktiskt. För då har vi inga måsten eller tider att passa, det blir mer fritt och behagligt. 

Planen är ju ändå att åka ut 3-4 ggr i veckan och rida och mysa med honom. 

Sen måste jag berätta om Eddie. Det är så roligt, för min hundovane granne har fallit helt och hållet för honom. Alltså hon kelar jämnt med honom, han går alltid och lägger sig i hennes knä och gosar. De flesta blir ju lite rädda för honom faktiskt, men hon är helt kär i honom. Men det beror nog på vad man uppskattar för typ av hund. Själv beror det på dag, men samtidigt så känner jag ju mina grabbar så jag älskar dom oavsett dag! Men om jag är på socialt humör så är ju Linus bäst, Eddie har ju större integritet och vill inte dra fram mot människor. Samtidigt blir man ju döv av Linus gapande och Eddie är behagligt tyst :D 
Frågar ni mig så är det dötråkigt med bara två hundar. Men nu när det varit massa extrabök med Oboyflytt så är det skönt att inte ha pressen med tre att aktivera och motionera. Samtidigt så tror jag verkligen att grabbarna skulle må bra av en tik här hemma, som styr upp lite och balanserar dom lite.

På måndag är det en månad sen min älskade Ratto somnade in. Det är galet vad fort det går. Tomheten är så stor så stor.... saknaden också. Minnena många. Kärleken enorm.

R.B ringde från Strömsholm igår. Låga albuminvärden och lågt urea fortfarande. Allt annat var bra! SUCK! Så då återstår det att det är levern. Och för att få diagnos så är det biopsi. För att orka biopsin krävs det nu att han är frisk och kry i minst en månad och att immunet ligger på topp. Riskerna är blödning under operation, infektion, narkos. Suck suck suck! 

Jag skulle vilja vara modig och chansa. Prova något "naturligt" åt honom. Att ge honom hemmalagad mat. Önskar så att han kunde tåla mjukosttub under träning en endaste kväll i veckan, istället för att få vattenavföring varannan timma i tre dygn!! Att han kan få tugga på ben utan att bli lös i magen. Att han kan få slippa sitt tråkiga torrfoder och ha plåtmage som sina brorsor. 

Han är ju pigg, energisk, glänser i sin långa päls, har rätt okey hull även om han skulle se snyggare ut med ett kilo till. Jag funderar på att gå emot nu och köpa hem färskfoder till honom. Ska leta efter det mildaste på marknaden och sen ge det en prövoperiod. Får han en bra grundmage så finns det ju chans att det ska gå att introducera nytt sen. Men vågar jag? Tänk om det är ett allvarligt fel på levern som hålls i schack nu på hypo-maten och som blir värre om jag experimenterar? 

Det tåls att fundera på... och fundera igen och igen. För jag vill inte att han ska må dåligt.

   

Linus vaknade kletig i ögat igår... men idag ser det bättre ut. Kanske något bös från Strömsholm? Eddie verkar istället ha böset i nosen... och skriker så fort han ens nuddar nosen mot något/någon. Smått hysteriskt för han skriker så himla högt så man nästan får hjärtsnörp! 

Idag hade vi tid hos Rebecca igen på Strömsholm. Cissi följde med oss med sina två sötnosar. Det gick på 50 minuter dit, bäst att skriva ner så jag inte får för mig att det tar längre tid... lagligt. 

Behövde inte vänta alls. Kom in till en skötare som satte kanyl på lillpojken samt tappade upp tre fina rör med blod. Linus låg där på bordet och lät huvudet åka ner lite, oj då... och var sådär himla mysig och lugn bara. Skällde ingenting! 

Och sen fick vi en pissmojäng och gick ut, han kissade direkt och idiotförklarade mig som fångade upp i mojängen. Sen gick vi in, fick gå direkt in på rummet igen och så kom R in för undersökning. Hon lyssnade, kände och klämde på honom. Han ÄR mager, men inte undernärd. Han skulle inte må dåligt av något kilo till och framförallt behöver han få behålla allt han äter och att det tas upp. Efter undersökning så utbrast hon medans hon satt och beställde prover "nämen det ser ju ut som det där.... IDB!!!!" Vilket tydligen är en defekt vissa hundar får, speciellt vallhundar men inte specifikt Lapska vallhundar. Det innebär att kroppen inte har ett enzym som bryter ner maten, tar hand om den, så hunden förblir det den är. Precis som Linus!! Vi beställde givetvis ett sådant blodprov och får svar om en vecka. Om det ÄR det så innebär det ett fullgott liv med tillskott av ett pulver på maten!!!!!! JAAAAA va jag hoppas nu!!! 

Men, är det INTE det och beroende på hur de andra leverproverna, samt urinproverna ser ut så får vi gå vidare med biopsier.... ugh! 

Hursomhelst så har jag världens duktigaste Linus!!! Han passade på att rymma när vi kom hem men kom när jag visslade, efter att ha skällt på okänd person eller varelse!? Men sen dess har han legat DÄCKAD! 

Vi har också hittat en stallplats som verkar okey, även en annan som också verkar bra. Och en tredje som blir just det, tredjehandsvalet.... 

Fullt upp i veckan nu!!! 

Jag kan inte förstå hur en människa kan vara så störd som Anders Behring Breivik, som sköt ihjäl över 80 ungdomar. Hur kan man göra något så fruktansvärt? 

Jag lider verkligen med alla familjer, alla drabbade, alla sörjande. 

Det finns inga ord! 

Sen igår på dagen har Linus haft diarré. Alltså inte sådär lite lös i magen, utan riktigt sprutt och prutt och skrik och väcka varje timma hela dygnet runt! 

Är han inte bättre imorn så blir det veterinär! 

Är han bättre så får jag ventilera med Rebecca på Strömsholm....   och apropå bajs så får ni en bild från kosläppet förra året.... där stank det bajs. 

Det blev en fullspäckad dag! 

Började med att gå ner mot stan med bara Linus. Allt tacklades utan ett enda SKALL!!!! W O W är det man säger då!!! 

Efter några km fick vi skjuts en km av Magnus o Co och sen gick vi några km till ner till Naturens Hus där vi mötte upp resten (vi får inte plats alla i bilen eftersom både syster och far skulle med). Vi gick runt Rävgången och det var så himla härligt. Luften stod still i stan men vid vattnet fläktade det så härligt, med VARM luft! 

Jag längtar verkligen inte till vintern!!!! 

Hursomhelst så skötte sig båda hundarna superbra! Två collies gjorde utfall mot dom men Linus sa bara några boff och sen tog han nappen igen. Eddie bara ignorerade. 

Sen gick vi tillbaka och insåg att lunchen var blä, så vi åkte in mot stan (Syster och Coralin på bussen) och gick till stadsparken, men där var det stängt. Då fick hundarna stanna i bilen (tack för grindar och uppställbar baklucka). Vi hittade en liten restaurang och åt gott. Sen begav vi oss till Barnens ö! Barnen ville åka TÅG! Jag tog bilen dit och resten gick. Eftersom jag inte fattade hur man låser bilen när baklyckan är öppen så fick hundarna följa med in i smeten. Linus sa jag åt att ligga mitt bland allt, sen fick han nappen framför sig och fick inte belöna sig. Gick så himla bra. Han höll fokus och reste sig inte på en halvtimma!!!!! I like!!! 

Efter det köpte vi en barngrind som vi ska ha mellan hall och kök så att Mr Linus the minus -finus inte slaktar hemmet och på hemvägen plockade jag upp böcker hos Cissi. Och hennes galna tokhund flög rakt in i bilen genom FÖNSTRET ner i Magnus knä! Inte skrupler där inte! Huruvida han är halt nu igen eller ej vette sjutton dock, tokiga hund!!! 

När vi kom hem så kom jag på att jag hade stallet nu på kvällen, så det var bara en touch-and-go här hemma innan jag och Emil begav oss dit. Myyyyyys! Mockade, pysslade, kramade på honom! Älskade lilla häst! 

Förresten har det blivit ändring där, H ska inte ha kvar D utan lånar ut henne ett år eller två. Så vi måste flytta Oboy. Letar stallplats nu och det är väl ingen direkt panik... och nödlösningar finns flera styckna. Det löser sig!! 

Nu ska barnen somna och Magnus ska bege sig iväg för ett nattpass. Själv ska jag umgås med syrran! 

Igår kväll var jag på ringträning med Linus. Jag sa direkt till instruktören att jag skiter i hur han står bara han inte skäller. Där låg ribban liksom. Han hade "nappen" hela tiden dvs tuben med mjukost. Han är ju precis som ett barn, utan napp så vrålar han. Inte för att jag någonsin haft napp till mina barn men nu är det tydligen dags :D 

Hursomhelst, vägen från bilen till ringen innebar väl en kvarts tub, gosh va hundar det är där och mest skälliga schäfrar. Det gick ändå rätt bra för att vara vi. Lukas (kullbror som bor hos uppf Beate) skötte sig mycket, mycket bättre än Linus. Men men, det här är något vi ska jobba på mycket. Dessutom brukar han alltid vara "värst" första gången. Han sprang runt fint men hade inte ro att slappna av och ställa sig, men några snygga "stå" blev det ändå. Träningen höll på i 1,5 timma men vi bröt efter 45 min, då han var dyngtrött. Istället gick vi bort till glassgubbarna. Brorsorna Lotka och Lukas hade morrat och boffat på dom förra veckan men Linus sket i vilket, han fattade inte ens vad vi hade där att göra. 

Stegen var ju smått livsfarlig men han lyckades ta sig upp, över och ner utan att slå ihjäl sig, även om han gjorde en padda. 

Sen hälsade han på en schäfertik på 1 år som han tyckte var såååååå snygg och fin. Till och med juckbar! Det ni! Då fick jag minsann veta (av ägaren till den tiken) att Linus är så dominant! Jepp! Min dominanta Linus!!  

Sen att jag försökte förklara att han är en unghund som är mitt inne i puperteten blev istället (med den mannens ord) att "han är en dominant unghund".

I rest my case! Hur ska jag stå ut på brukshundsklubben??????

Sen tog jag och Beate hennes fyra vovvar och Linus och gick på en smått förvirrad promenad i skogen. Det är så himla fin skog där! Men väldigt, väldigt många joggare!! Ingen av hundarna reagerade på joggarna men joggarna reagerade nog på att vi gick motsols med fem fina hundar !

Josefin hittade ekorrspillning och blev helt lyrisk! Åh hon är så himla rolig och fin! Verkligen en Tua-hund!

När vi hade rundat skogen kom vi tillbaka till brukshundsklubben och stötte ihop med mrjagvetalltomdominantaunghundar och han konstaterade då att lapska ÄR skälliga. Jeje. *andas*

Förutom ringträningen så körde jag lite lydnad med Linus. Jag är så himla förvirrad och hade glömt helt vilka moment som ingår i ettan. Men vi gjorde sitt vid sidan, fot, sitt vid sidan när jag stannade, ligg, läggande under gång, sitt stanna kvar och inkallning vilket allt gick jättebra precis bredvid alla som fortfarande körde ringträning.

Han var verkligen superduktig!!! Jag hoppas att vi är klara att starta i höst!! 

   Här är en bild från en promenad vid stugan då Linus underlagstränade. Eddie också förstås.