Söndag: körde bana nere vid sommaro! Först fick hundarna dra kedjor ca 1,5 km. Banan gick asbra första gången men sämre och sämre varje gång vi gjorde om. Men över lag gick det skitbra!
Måndag: svår lång bana. Fick störning i form av en hund som gick fram och tillbaka och skällde. Gick bättre för varje gång. Fick lite hundmötesträning också vilket gick jättebra. Avslutade med att de fick dra kedjor!

Tisdag blev en vilodag

Onsdag: inne i affärer med honom, hälsaträning och socialt!
Efter det körde vi lydnad utanför gallerian! Gick jättebra. Slalom mellan stolpar, kryp på bänkar, balans mellan bänkar, sitt, ligg, fot, läggande under gång mm.

Torsdag: köpte klövjeväska och tränade utanför Coop. Rallyövningar och mycket balans. Gick grymt bra!

Idag blev det ridhusträning med hopp, en bana rally och miljöträning!

Imorn smäller det!!!

I fredags fyllde vår prins Linus 2 år! 
På ett sätt känns det som att det gått så fort, men samtidigt har ju mycket, mycket hänt under dessa år. 

Det började för 2 år sedan, lite drygt, när Cissi väntade på sin tikvalp från Beates kull... själv satt jag och följde förlossningen då Cissi var på föreläsning. Plutt nr 4 var Linus, den mest svarta. 
 
När han var 5 veckor åkte jag ju med Cissi upp och hälsade på de små sötnosarna! Han var helt klart min från sekund 1! Kliché eller inte, han valde faktiskt mig! Jag hade ju tingat en annan valp egentligen! 
 
6 veckor gammal var han såhär söt, intresserad och nyfiken av omvärlden. Egenskaper som jag värderar högt! Han fenomenala sätt att hantera allt nytt får mig fortfarande att ramla baklänges. Kanske blir det så när man haft så många osäkra och rädda hundar genom åren. Linus har aldrig varit rädd för något, han är så nyfiken och framåt så det är bara att njuta! 
 
När han var 8 veckor hämtade vi hem honom. Han var ju som ni kanske kommer ihåg, både en liten terrorist och samtidigt världens lättaste. Han tuggade av många, många, många dyra sladdar, men hans psyke har alltid vägt upp sådana små misärer. 
 
Hur söt får man vara på en skala?? 

             
Under 2011 hann vi med mycket. Trots många, för många, utredningar av hans mage, så minns jag året med glädje. Han lärde sig bada av Ratto, han lärde sig posera i köket (Hmmmff), han spanade på höns hos Beate, undrade vart hans julkalender var, var på många valp/släktträffar, poserade med Eddie, tränade inför ett aktivt liv! 
 
I januari i år var det en trio vi hade, trots många slagsmål mellan honom och Eddie så var det stundtals lugnt. Den här bilden är tagen i januari, då vi hade Kita, Eddie och Linus. 
   
Februari och mars var tråkiga månader, eller Linus hade det kanske rätt gött ändå. Jag hade ju gips och kunde knappt hålla honom så med mig var det trickträning och inget annat som gällde. Ståbilden är från mars, då hade han börjat se vuxen ut tycker jag. 
            
I april var det dags för MH, något Linus fixade galant. Han gjorde, enligt mig, bästa tänkbara MH för att vara han! 
Dagen var ju lite kaos eftersom mamma fick hjärtinfarkt samma morgon, så jag såg ju ut som en skata! 
 
I maj kom äntligen våren! 
   
Juni i stugan! 
         
Juli bestod av spårträning, hundträffar, rätt ok harmoni mellan grabbarna också... 
   
I augusti var det livsnjutaren på högsta nivå...och ett ok L-test avklarades! 

   
I september var vi på räddningshundsdag! Linus briljerade!!! 

       
Oktober och november, hmm... vart tog dessa månader vägen? 
Snygg är han nu ivf, snyggast!! 


         
Sist får ni lite bilder på honom som 2-åring! Och som den snöhund han är så njuter han i stora drag! 

Idag har jag tränat med Linus och Kita. Kita lämnas korta stunder flera gånger om dagen för att vänja sig, eller snarare för att avdramatisera lämningen och hemkomst. När vi går så är hon lugn, när vi låser så skäller hon men tystnar direkt, sen är hon lugn tills vi kommer hem. Det är alltså inte själva stunden själva som är problemet utan hemkomsten. Hon flippar över och blir uppstressad, så därför går jag ut och in hela dagarna, låser dörren, låter bli, låser dörren låter bli. Och det går faktiskt framåt redan efter såhär kort tid. Vi räknar inte med att kunna lämna henne några långa stunder förrens om flera månader, men det kommer ju... så småningom. Eller så får vi lösa det då. Nu kan ju C ha henne hos sig när jag är i skolan och Magnus jobbar, eller så får hon vara hos mamma eller pappa. Hon är ju så lätt att ta med överallt så det känns verkligen inte jobbigt. 

Hursomhelst, idag har det regnat och blåst hela dagen, förjävligt väder rent ut sagt. Tur man har tomt! Haha, nej men egentligen får vi inte rasta hundarna på tomten, men kissa får dom ju göra. Men men till slut släpade jag mig ut i skitvädret med alla tre. Eddie ville vända efter 20 meter, han effektivpromenerar sig själv när det är skitväder :) 
Kita och Linus tuffade på i full koppellängd och verkade inte bry sig... dock såg Kita ut som ovädret själv med sin vita päls :P

När vi kom hem så duschade Magnus Kita och fönade henne så fint efteråt, samt borstade.

Sen blev det en promenad med Linus, C och Nemo. Linus behöver ju verkligen träna på att gå med andra hundar, att inte få gå först är väl största utmaningen, att inte få kissa överallt, allt helt enkelt inte få göra som yrvädret vill hela tiden... men det gick ju över förväntan, han skällde bara första minuten och sen skötte han sig super!

Kita har ju kassa tänder, men jag tog tandskrapan när vi kom in och fick faktiskt bort det mesta.  Hörntänderna är fortfarande missfärgade men jag fick bort det mesta och sen borstade jag och masserade tandköttet, även om det faktiskt inte blödde så mycket. Har sett värre, absolut mycket värre. Så nu är jag nöjd. Klorna klipptes också, på mindre än en minut. Hon låg så fint i knät och bara tog det lugnt. Himla lätthanterlig hund måste jag säga. Linus blev så himla avundsjuk när jag höll på med henne, han ville också få klorna fixade. Min klotång för STORA hundar är spårlöst borta, så han fick ingen klovård :P Istället fick han leka med ANKAN! Han fick en pipande anka i födelsedagspresent och den är SÅÅÅÅÅ rolig! 

Jaja, blaj inlägg blev det här:P 

Efter att Summer hade  varit här i två veckor så konstaterade jag ju att jag inte tålde hennes päls/kvalster. Det är extremt sällan jag reagerar på hundar men Goldens och andra retrivers har jag alltid haft svårt för. 
Hursomhelst, jag kände väl att äsch, det får vara, vi får väl vänta några år och köpa en pudelvalp. Coralin har ju velat ha en pudel i flera år och jag själv är faktiskt såld på rasen! En riktig allroundhund och Kita är ju smidig storlek också :) Hursomhelst, förra veckan snubblade jag över en annons på blocket, en 8 årig tik i Malmö, vit dvärgpudel. Relativt problemfri. Det lät toppen så jag mailade och fick svar direkt att vi var vad de sökte. 
Sen hördes vi av per telefon och bestämde att hon var vår.

Hämtningen verkade bli det svåraste, eftersom det är 52 mil mellan Örebro och Malmö.  Men mamma erbjöd sig att passa barnen, pappa tog hundarna. Och vi fick dessutom lite bensinhjälpspengar av bror eftersom vi hämtade hans flyttlast i Malmö också.
När vi träffade M och Kita så föll vi direkt, Kita är svår att inte tycka om, glad och positiv. Hon omplacerades av M för att hon har svårt att vara själv hemma. Hon skriker rakt ut och låter som att någon tänker slå ihjäl henne. Grannarna hade börjat klaga och situationen blev ohållbar.

Hon hade inte åkt bil längre tid än en timma, så de 6 timmarna hem blev en pärs, trodde vi innan. Men hon sov lugnt och trodde väl att bilen var hennes nya hem. Väl hemma så for hon runt a la pudelfnatt och sniffade på allt överallt. Natten var lugn men hon kräktes en gång, säkert pga resan och omställningen för idag har hon varit helt på topp hela dagen. Hon fick träffa grabbarna igår, att hälsa på Eddie tog väl några sekunder. Både tog ett varv runt varandra, morrade lite och sen gick dom åt varsitt håll. Linus däremot, hahhaha, gud vad jag skrattade, knäppa tokstolle. Han gick fram, sniffade, hon morrade och sa BOFF, han flög rakt upp och sen gjorde han en piruett i luften och flög rakt in i väggen. Jisses, hon var ju helt livsfarlig!! Ett lamm som skäller!!! Hahaha, men idag har det varit lugnt, det är inte så mycket skillnad på att ha bara Linus och Eddie mot att ha dessa tre. Hon är en soffpotatis inne förutom efter promenader. Ute säger hon boff på hundar men hon har varit lätt att avleda med lite korv. Hon har en boll-fanatism som jag kommer jobba bort, hon blir terrierknäpp när hon får bollen. Istället för att se bollen som en belöning så blir bollen ALLT! Så nu jobbar vi på kontakten mellan oss, med positiv förstärkning och bollen får komma tillbaka in i livet när hon är lite lugnare. Idag har jag också rännt upp och ner till grannen massa gånger, och när jag kommer hem så väntar hon vid dörren men så fort hon hoppar så får hon noll respons från mig, när hon sätter sig och "andas" så får hon också bekräftelse. Så lite att jobba med, men hon är värd det, det känns helt rätt!!! 

 Hon fungerar helt toppen med barnen. Hon har bott med barn och det märks. Coralin är heeeeeelt lyrisk! Idag duschade Magnus och Coralin henne och sen blev hon fönad på köksbordet :) Nu har hon varit ute i skitvädret så hon är skitig igen, men det är roligt att pyssla med henne :) 

Linus då, min älskade fantastiska icke leversjuka hund! Idag tog jag frystejp och la dubbel och klippte av. Typ 15 cm långt. Slängde biten på golvet och klickade när han nosade, klickade när han tog i munnen, klickade när han lyfte. Japp, precis så enkelt var det. Sen satte jag tejp runt en cykellampa och la den på golvet, han lyfte direkt och började apportera. SÅ SATANS DUKTIG HUND! Och däremellan burtränade vi, han går direkt in och lägger sig på FRI och kommer inte ut oavsett om jag "tappar" godis utanför, springer fram och tillbaka med godis, klickar på andra hundarna eller tjoar. Däremot när jag ropar "linus hit" så kommer han ut som ett skott.
Han är grym!!!!

Eddie då, han har haft en tråkdag, men fick träna lite sitt och ligg och fot förut. Får bli något roligare för honom imorn :)

Just ja, testade vad Kita har stimulus på, NADA! Så det blir till att shapa allt på nytt :) Roligt roligt :)  

Linus´s morfars mor, Aurora, somnade in 14 år och 8 månader gammal. 
Det är många år men ändå känns det väl aldrig som att det är nog?

Det är fint att läsa i så många bloggar nu, att Aurora verkar ha varit den som mötte alla besökare på kennel Njarga. Hon var mild och go, så fin gammeltanta!

Tänker på Beate och flocken!

Bild lånad från www.njarga.se    

Igår var det en lång dag för Linus. Eddie har ju varit på landet hos Helen sen i tisdags och igår morse hämtade Magnus och Linus honom. Hälsningen var kort dem emellan och sen åkte han med båda till pappa (vi skulle till Lek och Buslandet och Linus kan inte vara hemma själv i 3-4 timmar). Hos pappa gick det jättebra. En tidning i hallen som han kissade på och en i vardagsrummet som skulle bajsas på. Eddie var inte leksugen och några BAFF slank ju givetvis ut! 

Pappa var mäkta impad över vår lilla stjärna, som faktiskt tar allt med ro. Att bli utlånad skulle ju annars kunna vara något upprörande, men inte om man heter Linus. Vid 13 någongång hämtade vi dom och sen direkt hem, hann äta litegrann och sen kom Beate. Det var verkligen roligt att se hur han reagerade. Jag släppte kopplet och han for fram, BAFF BAFF BAFF och sen sprang han tillbaka runt mig och fram på andra sidan och dåååå var det ju första MATTE ju!!! Pusskalas och baff och lite tugg för att visa vilken fin piraya han är!! Sötaste lilla Linus! På väg in visade han också vart han gör snötunnlar och hur man kan gräva ner sig i mjuka snön! Snö är bäst!! 

Inne började ju hälsningsproceduren om för tredje, eller kanske fjärde gången! Och sen ville Coralin visa sitt rum såklart och massa valpklapp och buuuuuus! Ia chockade genom att skälla flera gånger!!!!! Hallå!! Här har jag berättat om min tysta  lilla meshund och så ligger hon och MORRAR och SKÄLLER på EDDDIE!! 

Jaja, så är det ju med hundar, dom gör som dom gör, bara att hänga med liksom. 

Eddie visade ju precis sina "säregna" sidor, han joddlade, knorrvickade, slogs som en katt och gurglade. Han är så normal! Ratto är bara mjuk och go, men någon gång där i allt överslagsbus (Linus!!) så tappade han balansen lite och blev lite extra arg. Han vill ju så gärna vara bäst och i centrum och vi peppade honom lite extra. Sötgubben. Det är inte lätt att bli gammal och stel. Ska ge Seraquin konstant nu, why not!? Det är nog bara skönt för honom. 

Idag är det -20 här. UGH! Jag tror jag plötsligen blev väldigt sjuk och måste stanna inne. Fy fabian! 

Men men, det var himla roligt att ha Beate på besök. Hon är så mjuk och go och rar! Både hundar och barn uppskattade också besöket! Och vi vuxna också såklart! T o m katterna var framme lite, det brukar dom inte vara! 

Innan hon åkte så fick Linus träffa Mamma KEILA! Haha, jag filmade och jisses va rått det ser ut. Keila skällde ut honom och han kravlade runt. Men sen när hon konstaterat att han blivit större, men fortfarande var väluppfostrad trots katt och hundlukt så lekte dom! Mikkel och Balva var också med och jag hann få några kyssar av dom! Sådana där hoppauppiansiktetochhalvnocka! Vi tog en liten sväng också, så dom fick kissa och sniffa på stadslukt, om nu Brickebacken kan räknas som STAD! 

Jisses va hårt Ratto sover nu. I skrivande stund! Han snarkar och ligger jättetungt på mitt ben! (Jaaa, jag ligger kvar i sängen och "pluggar") 

   På den här bilden ser han ju riktigt stor ut! 

... jag och kvartetten! 

Sötaste pirayan! 

hundgos! 

Coralin byggde värsta slottet! 

   Emil höll sig lite mer i bakgrunden! 

   Ratto ligger jämt där i soffan och håller utkik ! 

   Finaste Konfetti! 

Alla bilder har BEATE tagit! 

Kom just in efter lite hundaktiviteter. 

Började med att lägga två rätt korta spår, ett åt Eddie och ett åt Ratto. 

Sen hämtade jag Linus och vi gick upp mot centrum. Han gick lös (som vanligt) men så närmade sig en man med sin hund (ser ut som en leonberger/rottis) men han verkade ha stenkoll på hunden, på avstånd ivf. Ställde oss på en bro och tittade på bilar som åkte under oss, det var spännande!!! Sen kom hans lydiga hund springandes väldigt olydigt *suck* och han efter och då såg jag ju att han inte var direkt nykter. 

Raggel raggel och värsta stanken. Tiken BAMBI var en Rottis/Schäfer på 11 år som ALDRIG bitit, hävdade han många gånger. Däremot skrämde hon slag på LÖSA Linus som var nära att springa ifrån mig. Ajajaj, men han är så jävla bra så han insåg att tryggheten var ju hos mig så han sprang och satte sig bakom mina fötter. 

Sen gick vi vidare och mr raggel följde glatt efter och gaggade om ditten och datten. Linus viftade på svansen och brydde sig inte ett skvatt om den där monsterstora hunden mer. Lös igen och vidare mot centrum. Väl där kopplade jag honom faktiskt för helt hundra är han ju inte på inkallning, efter en vecka liksom. Vi strosade runt och han tyckte att det var jättespännande!! Inget läskigt allt utan bara roligt! 

När vi skulle gå hemåt så såg jag att bussen var på g. Så jag frågade om vi kunde åka en hållplats, vilket vi kunde, gratis alltså (hade inte busskort med mig). 

Linus gick på själv och viftade på svansen. Sen gick han bakom mig ända längst bak i bussen, över den där snurrplattan utan att ens höja på ögonbrynet. Sen satte han sig vid mig och stirrade på mig. När det var dags att gå av så tyckte han att dörrarna öppnades för fort men det var inget farligt. Utanför fick han rallyattack och dundrade runt som en galning!!!! Söta! Så himla duktig! 

Nästan hemma mötte vi resten av släkten och då tog jag Ratto först. Han klarade sitt spår galant!!! Han är klockren! Fast går på väldigt fort! 

Eddie blev katastrof, han tappade flera gånger, blev störd av barnens lek och bus och skratt, samt tog en bajspaus! Men han hittade musen till slut och det var ju viktigast! Vi får spåra lite oftare och med mindre störningar helt enkelt... tills vi kommit igång igen. 

Ia KAN skälla! 

(obs på slutet så skriker barnen så sänk efter hennes skall annars så kanske högtalaren spricker eller nåt ;) )