Linus har varit en riktig liten filur de senaste dagarna. Alla kalas vi haft med tillhörande gäster och kaos, har fått den lilla spillevinken lite i gasen tror jag. I fredags stack han i stallet, vi såg iof att hästarna spanade på älg i torsdags kväll men jag tänkte att han nog skulle kunna kontrollera sig dagen efter, med tanke på hur duktig han brukar vara. Hursomhelst så var vi där, jag och Rebecca, och hade våra hundar lösa (hon har en långhårig schäfertik på 10 år som Linus avgudar). Plötsligen skäller Linus och när jag går efter honom så är han borta. Helt borta. Jag tjoade, visslade och letade... men varken hörde eller såg någon fladdrig sak till hundstycke. Satte mig i bilen och startade och då minsann såg jag en svartaktig sak komma galopperande från skogen! Himla skithund! Men men, det finns inte så mycket annat som han skulle dra efter än älg, och han KOM faktiskt tillbaka. Så det var ju inte helt värdelöst. 
Däremot så stack han ut på gården både igår och i lördags, jagade lite katt och lekte tvärdöv. Lovely dovely. Men våra grannar är så söta, "haha såg att du jagade hunden förut, han verkade inte höra så bra"....
Jäjä lite får man ju bjuda på. På tomten är han dessutom fruktansvärt dryg, han ser spöken överallt nu och morrar, spänner sig och går i slowmotion med ragg fast det inte finns någon eller något i närheten! Och så fort han ser en människa, ett djur eller en cyklist så vrålar han så högt han kan att det är HANS uteplats! undrar om silvertejp runt nosen funkar bra? Närå, men han HÖRS rätt bra måste jag medge...  

Nu ska jag plugga på i full fart, har ju muntlig redovisning imorn och sen prov på torsdag, plus de där inlämningarna och hemprovet som måste in nu i veckan! En sak om dagen får det bli, så hinner jag ! 

Sommarlovet närmar sig ivf! 

  Lekplatsen där vi bodde i Spanien, rätt mysigt att kunna leka vid havet :)