Förra veckan frågade C mig om jag ville köpa tillbaka Lycka. Hon är ju rätt så jättegravid och tiden räcker inte riktigt till. Jag har ju lånat Lycka i flera veckor och trivs jättebra med henne så svaret blev ju givetvis ja:) så nu är jag ägare till två pållar igen :)
Var ute idag och tog lite bilder på älsklingarna!

UNI lördags åkte jag och Magnus till Ängelholm för att fira vännernas bröllop! Det blev en härligt dag och kväll! Vi dansade massa och hade jättekul!

Idag fick hon somna in. Det gick lugnt och fint till. Kändes helt rätt för hennes skull, nu slipper hon ha ont i sina hovar! Jag tycker att det känns tomt, sorgligt och så blir jag så ledsen över hur så många negligerade henne innan jag fick henne. Hon borde fått somna in för många år sen.

I lördags var vi (jag och barnen) på kalas hos N. Jättekul och så överraskade kära bror med att vara där, tillsammans med sin tjej:)
Vi hade supertrevligt och sen åt vi middag hos mamma.
I söndags åt jag och barnen lunch hos pappa och sen mötte vi upp Magnus, bror plus tjej vid oset och gick en halvmil:)
Natten till igår blev inte som planerat, vid midnatt började jag spy, förstod rätt snabbt att det var vinterkräkis eftersom jag trodde jag skulle dö!
Efter 12 timmar hade jag missat min första skoldag på uni men slutat spy ivf. Mår fortfarande inte bra, ingen ork:( igår kväll började båda barnen kräkas också, stackarna:( men båda är pigga idag!
Förutom jag så blev mamma, bror plus tjej, Rebecca, Berndt, Nathalie, kiira, Levi och hans sjuka också... Så inget snällt virus:(
Magnus står fortfarande på benen, hoppas han slipper skiten!

Varför kan det aldrig bara vara lugnt för? 
Det är något nytt eller gammalt att fundera över varje dag faktiskt. 
Agria är låååångsamma med att besluta om de kommer livskadeersätta Kittchen. Tycker inte att det är roligt att åka ut och se henne nu. Hon ser verkligen ut att ha gett upp :( Ögonen är trötta! Men hon rör sig bra även om hon är stel, men så har hon bara stått nu i flera veckor. Enda gången hon springer är när hon blir själv i hagen och någon rider förbi. 
Har ivf planerat hur det ska gå till, kommer boka dag och tid, åka ut och ta in henne och borsta och pyssla. Sen lämnar jag över henne till K som leder ut henne och sen stannar hon på stallplan tills det är över. Vill veta att det gått rätt till. Själv kommer jag åka innan hon leder ut henne, vill inte vara kvar då. Blir så skakig av sådant så kan inte köra hem då. Usch usch usch! 

Idag hämtar vi hem Linus. Får se hur det går med grabbarna nu igen. Blir munkorg alternativt grind mellan dem tills det lugnat sig. Många långa promenader varje dag också. Gå, gå och gå brukar vara bästa medicinen mot gruff, tycker jag. Lär väl gå ner några kilo på kuppen också :) Är både nervös och lugn, men vi kan ju inte ha honom på pensionat hela livet heller, även om han har det toppen där. Annika använder honom dagligen i flocken så han får jobba för sitt uppehälle där. 
Pga allt som varit nu under sommaren så blir det ingen agilitykurs, men jag har anmält honom både till en tävlingslydnadskurs och en rallylydnadskurs, så får vi se om vi får plats på någon av dem:) 

Sen väntar jag på ytterligare en försäkringsfråga som ska avslutas. Gah, att försäkringsbolag ska vara så låååååångsamma. Hursomhelst om jag får pengar från det så har jag väldens bästa överraskning på gång åt familjen, tror alla tre kommer studsa av glädje och ev kanske det blir en glädjetår :) Hihi, hoppas hoppas hoppas det blir så :) 

I fredags fick jag veta att jag är antagen till vad jag sökt!
Den 3/9 börjar den 5-åriga utbildningen för att bli ämneslärare på gymnasieskolor med inriktning svenska och engelska!

I onsdags gjorde Linus (och jag) lämplighetstest för polisen som sökhund.
Alla moment gick bra utom det viktigaste, söket!!!
Figuranten låtsasgömde ett läderstycke och Linus gav blanka fan i det. Han har ju från dag ett fått lära sig att sådana får han inte röra. Alla andra moment gick bra, men som sagt, det föll på söket!
Fick massa bra tips om hur jag kan jobba vidare med söker och öka hans intensitet, om jag nu kan ha kvar honom... Men det är svårt nu mellan grabbarna!
Linus är sen i fredags på pensionatet igen, det är sååå tråkigt utan honom hemma:(
Hursomhelst, jag är så himla stolt över Linus! Han kämpade på så fint på testet och är ju också den första lapska vallhunden som genomfört ett sådant här test!

Sen vi kom hem från stugan så har Kittchen inte varit sig själv. Hon har ju haft kassa hovar sen jag tog över henne men de ser bättre ut nu än då. Hursomhelst så har hon protesterat hej vilt när någon försökt göra något med henne! Förra veckan hade vi en Hovslagare ute och han tyckte att det ser ut som att hon har hovbensförsänkning. I tisdags tog jag ut en barfotahovslagare för att få en till åsikt. Hon sa samma sak men hittade även en gammal rotation i vänster fram. I onsdags kom veterinären och sa detsamma:(
Hon blev helt utdömd, inte bara pga hovarna utan benen, rörelser och helheten.
Så nu har jag papper hemma för att beställa avlivning. Jihaa kul att ha djur, oh ja:(

Oboy däremot har tagit sig, mot alla odds ser han så himla fin ut nu:) alltid en tröst!
Veterinären menar på att Kittchen är så dålig för att hon misskötts under så många år, kanske inte senaste året men under många år i sitt liv. Hovarna var misskötta när hon kom till mig, men rotationen var gammal, säkert år gammal.